Test

Adobe RGB

En större färgrymd som innehåller fler färger än de färgnyanser som en datorskärm vanligtvis kan visa. Se även Färgrymd.

AF-motor

Den autofokus-motor som justerar linselement i ett objektiv för att få bilden i skärpa. Se även Autofokus.

AF-punkt

Den autofokus-punkt som bestämmer var i bilden kameran automatiskt ska ställa in skärpan. Se även Autofokus.

Anders Wånell

Redaktionstekniker på Kamera & Bild, som i den här tidningen bistår med sin expertis på det tekniska området.

Autofokus

Autofokus (af) är kamerans möjlighet att automatiskt ställa in fokus på det objekt som du vill ha skarpt i din bild. Se även AF-motor, AF-punkt.

 

Befintligt ljus

När du inte tillsätter något ljus i form av en blixt. Kallas även naturligt ljus.

Bengt Luthman

Journalist på Kamera & Bild som i Fotoskolan (tidningen du läser i just nu) bland annat funderat på hur mycket en bra bild kostar, som varit på workshop i konsertfotografering och som ger dig massor av tips på hur du bäst använder ett fisheyeobjektiv. Se även Fisheye.

Bildbehandling

När du redigerar dina bilder i efterhand med hjälp av ett bildbehandlingsprogram, som till exempel Photoshop, gimp, Lightroom med flera. Se även GIMP, Photoshop.

Blixt

En separat pryl som fästes i kamerans så kallade blixtsko eller bredvid kameran. Har fått sitt namn efter vad den gör – nämligen blixtrar.

Blandljus

Flera ljuskällor, till exempel solljus och blixtljus. Se även Blixt.

Bländare

Objektivets ljusöppning. Storleken på bländaren är nästan alltid variabel, och anges med ett tal. Ett lågt bländartal innebär en stor ljusöppning och ett högt tal en liten ljusöppning. Bländarstorleken påverkar dels vilken slutartid kameran kan använda, dels hur stort skärpedjupet blir. Läs mer på Fotoguiden.se. Se även Objektiv, Skärpedjup.

Bländarförval

Det svenska ordet för den exponeringsautomatik som anges med »a« eller »av« på kameran. På engelska heter läget »Aperture Value« eller »Aperture Priority«, därav förkortningen. Bländarförval är ett halvautomatiskt läge för exponering som går ut på att fotografen väljer en bländare och kameran anpassar slutartiden för att få en korrekt exponerad bild enligt kamerans inbyggda ljusmätare. Bländarförval kallas ibland också bländarautomatik, men det kan vara förvillande eftersom det inte är bländaren som ändras automatiskt. Därför föredrar många begreppet bländarförval. Se även Slutartidsförval, Exponering.

Bländarsteg

Enhet som används bland annat för att beskriva hur mycket ljusare eller mörkare bilden blir när du använder kamerans exponeringskompensation. Vanligtvis går skalan från -2 till +2 i halva eller tredjedels steg. En förändring på en tredjedels steg är nätt och jämnt synlig i den färdiga bilden. En förändring på ett helt bländarsteg påverkar resultatet tydligt. I manualer och menyer används ofta begreppet ev (exponeringsvärde) i stället för bländarsteg. Det gör ingen skillnad för funktionen. En längre förklaring av begreppet hittar du på Fotoguiden.se. Se även Bländare, Bländarförval, Exponering, Exponeringskompensation.

Brus

Förenklat kan man säga att brus är prickighet i bilden som ofta uppstår vid hög känslighet (iso). Se även Korn, ISO.

Brännvidd

Ett mått på objektivets förstoringsgrad, som även avslöjar vilket perspektiv objektivet ger. Ett objektiv för en småbildskamera som anges ha brännvidden 24-70 mm ger ganska mycket vidvinkel, men även lite tele. Se även Småbildskamera, Objektiv, Vidvinkel, Tele, Fisheye, Normalobjektiv, Zoomobjektiv.

 

Calle Rosenqvist

Testredaktör och journalist på tidningen Kamera & Bild, som i Fotoskolan bland annat gett sig in i det gyllene snittets värld, som skriver hur du tekniskt korrekt gör en bild svartvit och som hjälper dig snabba upp din autofokus.

Camera Raw

Program från Adobe för att konvertera råbilder från alla olika kameror. Tillverkarna har ofta egna program för att konvertera råbilder av respektive tillverkares sort. Se även Råformat.

CMYK

En färgmodell som använder sig av fyra färger, cyan, magenta, gul och svart. Används vid fyrfärgstryck för exempelvis tidningar och magasin. Blandningen av dessa färger bildar olika färgnyanser. Se även Färgrymd.

CR2/CRW

Canons råformat version 1 (crw) och version 2 (cr2). Förkortningen står för Canon Camera Raw. Se även Råformat.

 

Diffusor

Något som används för att diffusera eller mjuka till ljus.

DNG

Står för Digital Negative file. Öppet råformat (raw) som Adobe lanserade 2004. Några tillverkare använder egna råformat i sina kameror, medan dng finns i några, till exempel Hasselblad och Pentax. Se även Råformat.

DPI

Dots per inch. På svenska »punkter per tum« (ppt). En mätmetod över hur många punkter som får plats på raden på en sträcka av en tum (2,54 cm). Används för att ange en viss storlek med en viss upplösning.

Dynamiskt omfång

Ett mått på det förhållande mellan det ljusaste och mörkaste partiet som en kamera kan registrera. Ett högt dynamiskt omfång är bättre, och mäts i ev, exponeringssteg.

 

Elin Parmhed

Chefredaktör på Kamera & Bild och Fotoskolan som i den här tidningen bland annat ger dig tips på hur du bäst skärper dina bilder för visning på internet. Se även Internet.

Exponering

Att låta ljus träffa en sensor eller analog film.

Exponeringslås

Att låsa möjligheten för kameran att automatiskt ändra bländare och slutartid när ljusförhållandena förändras.

EXIF

Namnet på den textinformation som finns i bildfilerna och innehåller information om hur bilden är fotograferad, exempelvis vilka inställningar som använts av iso, bländare, slutare och kameramodell.

Exponeringskompensation

Det här är en vanlig funktion både på enkla och avancerade kameror. Den används för att justera kamerans automatik så att bilderna blir antingen ljusare eller mörkare. Man har behov av den funktionen när motivet är ovanligt ljust eller ovanligt mörkt. Typiska exempel är en ensam artist i en spotlight på en mörk scen (då vill du att bilden som helhet ska bli ganska mörk) eller när du fotograferar i snölandskap (då vill du att bilden ska bli ganska ljus som helhet). Det är enklast att använda exponeringskompensationen om du först tar en provbild och ser om den blev bra eller inte. Om bilden blev för mörk ska du ange ett plustal på skalan. Om bilden blev för ljus ska du gå mot minus. Börja att prova med +1 respektive -1 och se hur det blir. Glöm inte att nollställa exponeringskompensationen efteråt. Många enklare kameror nollställer den automatiskt när kameran stängs av. Läs mer på Fotoguiden.se. Se även Bländarsteg, Exponering.

Exponeringstid

Den tid som en sensor eller analog film tar in ljus från omgivningen för att kunna skapa en bild. Vanligt är snabba exponeringstider på hundradelar av en sekund, exempelvis 1/125 sekund. Längre exponeringstider kan vara flera sekunder, minuter eller timmar, mycket korta exponeringstider kan vara 1/1000 sekund eller 1/8000 sekund.

 

Fisheye

Ett objektiv med extrem vidvinkel som leder till en kraftig förvrängning av perspektivet.

Fotografi

En avbildning av verkligheten genom att fånga ljus. Kommer från foto som kommer från grekiskan phos som betyder ljus och graphis som betyder måla – att måla med ljus.

Fotoguiden

En sajt från Kamera & Bild där du kan lära dig allt från hur bländaren fungerar till hur du arbetar med smarta objekt i Photoshop. Varje vecka publiceras nya skolor och artiklar om foto.

Foton

Från grefiskan phos som betyder ljus. Dess energi kan fångas upp digitalt, se Sensor.

Färgrymd

Anger hur många nyanser av färger som en bild kan innehålla. Se även RGB, sRGB, Adobe RGB, Lab-färg och CMYK.

Färgtemperatur

Ljusets färg kallas färgtemperatur och anges i Kelvin (k). Ljusets färgtemperatur skiftar, inomhus där det finns lysrör är det en annan färgtemperatur än utomhus när solen skiner, därför kan dina bilder bli antingen varma (en rödare/gulare/mer orange färg) eller kalla (lite mer blåaktiga). En glödlampa har en färgtemperatur på cirka 2500k, solljuset har cirka 5500k och ljuset en mulen dag cirka 6500k. Alla kameror har automatisk vitbalans, men ibland kan inte kameran hitta rätt. Då kan du behöva vitbalansera, vilket innebär att du anger vad som är vitt. Kameran ställer sedan in sig efter det och du slipper förhoppningsvis antingen varma eller kalla färgstick i dina bilder. Ögonen, kan man säga, har en inbyggd vitbalans som är betydligt vassare än kamerans, därför upplever du kanske själv inte de skiftningar i färgtemperatur som finns. Se även Kelvin, Vitbalans.

 

GIMP

Ett gratis bildbehandlingsprogram, som dock inte innehåller lika många funktioner som Photoshop. Se även Bildbehandling, Photoshop.

Gråfilter

Ett neutralt filter som gör att man kan använda längre slutartider i starkt solljus utan att färga bilden.

Gyllene snittet

Förhållandet som styr harmoni och skönhet i vårt universum kan även användas på bilder. Läs mer på sidorna 8-9.

Gömsle

Ett slags kamoflerat gömställe i naturen från vilket man lämpligen fotograferar vilda djur.

 

Histogram

Ett histogram är en graf som visar vilka toner (från svartaste svart till vitaste vitt) som finns i en digital bild. Höjden på grafen är ett mått på hur många av bildens pixlar som har ett visst tonvärde. Histogram går numera att beskåda i de flesta kameror och bildbehandlingsprogram. I kameran kan histogrammet vara till stor hjälp när man ska utvärdera exponeringen. Höga staplar i vänsterkanten berättar att bilden är för mörk (underexponerad), medan höga staplar i högerkanten berättar att bilden är för ljus (överexponerad). Man brukar säga att fotot har blivit klippt i skuggor respektive högdagrar. Vid rätt exponering får hela grafen plats i histogrammet. I ett bildbehandlingsprogram kan histogrammet vara ett bra stöd för att se hur tonerna påverkas vid olika efterbehandlingsåtgärder, till exempel när bilden justeras med hjälp av verktyget »Nivåer« eller »Kurvor«. Läs en längre förklaring på Fotoguiden.se. Se även Exponering, Svartpunkt, Vitpunkt, Teckning.

Högdager

De ljusa delarna i en bild.

 

Internet

En plats med oändligt mycket inspiration. Se även Fotoguiden.

IR

Infrarött ljus, används bland annat för att trådlöst utlösa kameror och blixtar.

IR-filter

Ett filter för att sortera bort allt ljus från att komma in i kameran förutom det infraröda ljuset.

ISO

Anger känsligheten för ljus på en film eller en digitalkameras sensor.

 

JPEG

Ett filformat. Filer med efternamnet jpeg är bilder som är komprimerade för att ta mindre utrymme. Komprimeringen är destruktiv, vilket innebär att bildfilen förändras eftersom filinformation kastas bort.

 

Kamera & Bild

Sveriges främsta fototidning.

Kanaler

Alla digitala bilder är uppdelade i ett antal kanaler. Vanligtvis när man talar om kanaler syftar man på bildens färgkanaler. En typisk digital bild använder färgmodellen rgb och innehåller tre färgkanaler – en röd, en grön och en blå. Alla färger som finns i bilden skapas genom att blanda dessa tre grundfärger. Läs mer på Fotoguiden.se.

Kelvin

Ljusets färgtemperatur mäts ofta i Kelvingrader (k). Se även Färgtemperatur, Vitbalans.

Kontrast

Skillnaden mellan de mörka och ljusa partierna i en bild.

Korn

Brusets motsvarighet på den analoga tiden. Vill man vara lite fin kan man idag kalla digitalt brus för korn. Se även Brus.

Kurvor

Kurvor är ett verktyg som förekommer i många bildbehandlingsprogram. Det används främst när man vill justera ton och kontrast i digitala bilder. Läs en längre förklaring på Fotoguiden.se.

 

Ledtal

En blixts styrka anges i ledtal där en starkare blixt har ett högre ledtal. Ledtalet är bländaren multiplicerat med fotograferingsavståndet i meter. Eller enklare: Ta blixtens ledtal (står ofta i blixtnamnet) och dividera med bländaren så vet du hur långt blixten når. Om din blixt till exempel har ledtal 36 och du har ställt in bländare 4 på kameran (om objektivet klarar den bländaren) så kan ljuset blixten avger nå upp till nio meter bort. Se även Bländare, Objektiv.

Leon Martinsen

Formgivare på Leon&Chris som gjort den här tidningen snygg.

Ljusstyrka

För objektiv betyder ljusstyrka vilken den största möjliga bländaren är. Till exempel kan man benämna ett objektivs ljusstyrka som 3,5-6,3 – det betyder att största bländare i vidvinkelläge är 3,5 medan det i teleläge är 6,3. Se även Objektiv, Bländare.

Lågdager

De mörka delarna i en bild.

 

Makro

Närbildsfotografering.

Megapixel

1 megapixel motsvarar en miljon pixlar. Används för att mäta upplösningen på en digital bildsensor. Avgör också hur stor en digital bild går att trycka/printa.

 

NEF

Nikons råformat, som står för Nikon Electronic Format. Se även Råformat.

Normalobjektiv

Refererar oftast till ett fast objektiv med 50 millimeters brännvidd.

 

Objektiv

Den glaslins eller de flera glaslinser som samlar in ljus för att få en skarp avbildning av verkligheten på en digitalkameras sensor eller en analog kameras film.

ORF

Olympus råformat står för Olympus Camera Raw. Se även Råformat.

Oskarp mask

En metod att skärpa bilder. Lägger på en lätt oskärpa runt de delar som ska skärpas för att framhäva skärpe-effekten. Används för att skärpa analoga bilder men finns även som ett filter i Photoshop.

 

Paraply

Förutom att ett paraply kan vara bra när det regnar så är det ett hjälpmedel vid fotografering med blixtar där man kan låta ljuset studsa i paraplyet.

Photoshop

Bildredigeringsprogram från Adobe skapat i februari 1990. Ingår i programserien Creative Suite. Programmet har blivit synonymt med att efterbehandla bilder, att »photoshoppa«.

Photoshoppa

Att använda Photoshop. Se Photoshop.

Pixel

Ett ljuselement av en bild. En pixel har olika ljusstyrka och färg, och bygger tillsammans med flera andra pixlar upp en stor bild. Pixlar är den digitala översättningen av fotoner. Se även Megapixel, Sensor.

Pocket Wizard

Se Radiosändare.

Portfolio

Ett urval av en fotografs bilder som han eller hon använder för att presentera sitt arbete.

PPI

Pixels per inch. På svenska »pixlar per tum«. Som dpi fast för pixlar.

PPT

Se dpi.

 

Radiosändare

I stället för att synka blixten med kameran via en sladd kan man använda en radiosändare. Ett exempel på en sådan är Pocket Wizard.

RAW

Se Råformat.

Reflektor

Vanligt inom studiofotografering. Att samla in ljus från olika vinklar för att reflektera det åt ett annat håll. Består ofta av en högglansig metallyta som placeras bakom exempelvis en lampa.

Reflexskärm

En skärm som studsar ljuset åt ett annat håll. Används ofta vid modellfotografering både utomhus och inomhus i studio. Kan både hållas med händer eller placeras i stativ.

RGB

En färgmodell som använder sig av tre färger; rött, grönt och blått. Används vid färgvisning på exempelvis en datorskärm. Blandningen av dessa färger bildar olika färgnyanser. Se även Färgrymd.

Råformat

Ett filformat. Den fil som innehåller bildinformation från en digitalkameras sensor. Informationen är obehandlad för att senare kunna göras om till en bild med många möjligheter till justeringar i efterhand. Exempel på råformat är filer med ändelserna crw, nef, srf, orf och dng.

 

Sensor

En ljuskänslig platta som omvandlar ljus (fotoner) till elektriska signaler. Signalerna blir i sin tur omvandlade till visuell information. Det finns flera olika typer av sensorer – det heter bland annat ccd, cmos och aps-c. Se även Pixlar, Megapixel.

Skärpedjup

Den del av bilden som är skarp.

Slutartid

Se Exponeringstid.

Slutartidsförval

Det svenska ordet för den exponeringsautomatik som anges med »s« eller »tv« på kameran. På engelska heter läget »Shutter speed« eller »Time Value«, därav förkortningarna. Slutartidsförval är ett halvautomatiskt läge för exponering som går ut på att fotografen väljer en slutartid och kameran anpassar bländarvärdet för att få en korrekt exponerad bild enligt kamerans inbyggda ljusmätare. Slutartidsförval kallas ibland också tidsautomatik, men det kan vara förvillande eftersom det inte är slutartiden som ändras automatiskt. Därför föredrar många begreppet slutartidsförval. Se även Bländarförval, Bländare, Exponering.

Softbox

Ett blixttillbehör som sprider ljuset över en stor yta för att ge ett mjukt ljus. Vanligt vid exempelvis porträttfotografering.

SRF

Sonys råformat står för Sony Raw Image File. Se även Råformat.

sRGB

En mindre färgrymd som innehåller de färgnyanser som de flesta datorskärmar kan visa. Se även Färgrymd.

Strobism

En typ av fotografi där man använder små kamerablixtar med olika ljusmodifierare, typ paraplyer eller softboxar. Se även Blixt, Softbox, Paraply.

Svartpunkt

Den första ton i bilden som går att skilja från kolsvart kallas svartpunkt. Det är alltså den mörkaste delen av bilden som innehåller detaljer. Termen återkommer ofta när man pratar om bildbehandling. Se även Bildbehandling, Photoshop, Teckning, Vitpunkt.

Synkroniseringstid

En term som ofta används vid fotografering med blixtar. Se även Blixt.

 

Teckning

En yta som är så mörk att den är helt svart och inte återger några detaljer saknar teckning. Ibland säger man att bilden sotar igen. En vit yta som är helt kritvit saknar också teckning och ibland säger man då att bilden är utfrätt. Toner däremellan har teckning. Se även Svartpunkt och Vitpunkt.

Tejpbitar

Ett fantastiskt litet hjälpmedel om du vill markera på golvet var modellen ska stå, eller vilken yta modellen har att röra sig över, vid till exempel mode- eller porträttfotografering.

Teleobjektiv

Objektiv med lång brännvidd. Se även Brännvidd, Objektiv.

Tredjedelsregeln

Tanken är att dela in bilden i nio lika stora delar med hjälp av två vertikala- och två horisontella linjer för att sedan placera det viktigaste i bilden i linjernas skärningspunkter. Se även Gyllene snittet.

TTL

Ljusmätning med ttl (Through The Lens) innebär att kameran mäter ljusinsläpp under exponeringen och stänger av blixten när bilden är rätt exponerad. Se även Blixt, Exponering, Ledtal.

 

Utfrätt

Se Teckning.

 

Vidvinkelobjektiv

Med ett objektiv som har mycket vidvinkel får man med mer av motivet. Brännvidden anges ofta med en låg siffra om det är ett vidvinkelobjektiv. Ett så kallat fisheyeobjektiv har riktigt mycket vidvinkel. Se även Fisheye, Objektiv, Brännvidd.

Vitbalans

Se Färgtemperatur.

Vitpunkt

Den ljusaste delen av bilden som innehåller detaljer. Det är alltså den ljusaste punkten som har teckning. Se även Bildbehandling, Photoshop, Svartpunkt, Teckning.

 

Zoomobjektiv

Ett objektiv med variabel brännvidd. Se även Brännvidd, Objektiv.

 

Ögonblicksbilder

Kallar man ofta bilder som har fångat något speciellt som bara hände en viss sekund och varken strax innan eller strax efter.

 

Nyheter från K&B

Test: Nikon D5200 - Har växt sig smartare och bättre


Bildbehandling

jpgmini Programvara Minska JPGs utan sämre kvalitet
JPGmini är en app som minskar filstorleken på dina jpgs utan att först...
Nik Softwares Bildbehandling Prissänkta effekter till Photoshop
Google köpte i höstas upp Nik Softwares samling av sex olika pluginer ...
snapssed död Bildbehandling Google låter Snapseed för datorn gå i graven
Det Googleägda programvaruutvecklarförtaget Nik Softwares populära Sna...

Välj rätt Kamera

Vi hjälper dig att välja kamera

Med hjälp av vår sökfunktion kan du hitta precis rätt kamera för dig!

Vi förklarar...

Intro Tekniken bakom optiken Vi förklarar tekniken bakom optiken
11 november 2011 Mycket har hänt inom utvecklingen av nya objektiv de senaste 30 åren. I dag ställs höga kvalitetskrav på optiken för att passa den digitala fototekniken. Samtidigt skapas nya funktioner, konstruktioner och tekniska termer. Kamera & Bild har träffat Nikons produktspecialist Lasse Pettersson för att reda ut begreppen.
intro Vi förklarar: Minneskortets betydelse
25 december 2011 Fylld buffert, långsam seriebildstagning och slut på minne. Effekterna av fel minneskort för din kamera kan bli minst sagt jobbiga. Men i slutändan är det kombinationerna av minneskort, kamera, inställningar och användningsområde som bestämmer vad som är rätt eller fel.